TITUS
Black Yajur-Veda: Baudhayana-Dharmasutra
Part No. 13
Chapter: 2
Paragraph: 3
Verse: 1
Halfvers: ab
nitya-udakī
nitya-yajñopavītī
nitya-svādʰyāyī
vr̥ṣala-anna-varjī
/
Halfvers: cd
r̥tau
ca
gaccʰan
vidʰivac
ca
juhvan
na
brāhmaṇaś
\cyavate
brahmalokāt
//
Verse: 2
manuḥ
putrebʰyo
dāyaṃ
\vyabʰajad
iti
śrutiḥ
//
Verse: 3
samaśaḥ
sarveṣām
aviśeṣāt
//
Verse: 4
varaṃ
vā
rūpam
\uddʰarej
jyeṣṭʰaḥ
//
Verse: 5
tasmāj
jyeṣṭʰaṃ
putraṃ
dʰanena
\niravasāyayanti
_iti
śrutiḥ
//
Verse: 6
daśānāṃ
vā
_ekam
\uddʰarej
jyeṣṭʰaḥ
//
Verse: 7
samam
itare
\vibʰajeran
//
Verse: 8
pitur
anumatyā
dāya-vibʰāgaḥ
sati
pitari
//
Verse: 9
caturṇāṃ
varṇānāṃ
go-aśva-aja-avayo
jyeṣṭʰa-aṃśaḥ
//
Verse: 10
nānā-varṇa-strī-putra-samavāye
dāyaṃ
daśa-aṃśān
\kr̥tvā
caturas
trīn
dvāv
ekam
iti
yatʰā-kramaṃ
\vibʰajeran
//
Verse: 11
aurase
tu
_utpanne
savarṇās
tr̥tīya-aṃśa-harāḥ
//
Verse: 12
savarṇā-putra-anantarā-putrayor
anantarā-putraś
ced
guṇavān
sa
jyeṣṭʰa-aṃśaṃ
\haret
//
Verse: 13
guṇavān
hi
śeṣāṇāṃ
bʰartā
\bʰavati
//
Verse: 14
Verse: 14-1
savarṇāyāṃ
saṃskr̥tāyāṃ
svayam-utpāditam
aurasaṃ
putraṃ
\vidyāt
/
Verse: 14-2
atʰa
_apy
\udāharanti
/
[K
om-
]
Verse: 14-3
Halfvers: ab
aṅgād
aṅgāt
\saṃbʰavasi
hr̥dayād
adʰi
\jāyase
/
[K
om-
]
Halfvers: cd
ātmā
vai
putra-nāma
_asi
sa
\jīva
śaradaḥ
śatam
//
iti
//
[K
om-
]
Verse: 15
\abʰyupagamya
duhitari
jātaṃ
putrikā-putram
anyaṃ
dauhitram
//
Verse: 16
Verse: 16-1
atʰa
_apy
\udāharanti
/
Verse: 16-2
Halfvers: ab
\ādiśet
pratʰame
piṇḍe
mātaraṃ
putrikā-sutaḥ
/
Halfvers: cd
dvitīye
pitaraṃ
tasyās
tr̥tīye
ca
pitāmaham
//
iti
//
Verse: 17
mr̥tasya
prasūto
yaḥ
klība-vyādʰitayor
vā
_anyena
_anumate
[
K
:
'numatena
]
sve
kṣetre
sa
kṣetrajaḥ
//
Verse: 18
sa
eṣa
dvi-pitā
dvi-gotraś
ca
dvayor
api
svadʰā-riktʰa-bʰāg
\bʰavati
//
Verse: 19
Verse: 19-1
atʰa
_apy
\udāharanti
/
Verse: 19-2
Halfvers: ab
dvi-pituḥ
piṇḍa-dānaṃ
\syāt
piṇḍe-piṇḍe
ca
nāmanī
/
Halfvers: cd
trayaś
ca
piṇḍāḥ
ṣaṇṇāṃ
\syur
evaṃ
kurvan
na
\muhyati
//
iti
//
Verse: 20
mātā-pitr̥bʰyāṃ
datto
_anyatareṇa
vā
yo
_apatya-artʰe
\parigr̥hyate
sa
dattaḥ
//
Verse: 21
sadr̥śaṃ
yaṃ
sakāmaṃ
svayaṃ
\kuryāt
sa
kr̥trimaḥ
//
Verse: 22
gr̥he
gūḍʰa-utpanno
_ante
jñāto
gūḍʰajaḥ
[
K
:
gūḍʰoḥ
] //
Verse: 23
mātā-pitr̥bʰyām
utsr̥ṣṭo
_anyatareṇa
vā
yo
_apatya-artʰe
\parigr̥hyate
so
_apaviddʰaḥ
//
Verse: 24
asaṃskr̥tām
anatisr̥ṣṭāṃ
yām
\upagaccʰet
[
K
:
upayaccʰet
]
tasyāṃ
yo
jātaḥ
sa
kānīnaḥ
//
Verse: 25
yā
garbʰiṇī
\saṃskriyate
vijñātā
vā
_avijñātā
vā
tasyāṃ
yo
jātaḥ
sa
sahoḍʰaḥ
//
Verse: 26
mātā-pitror
hastāt
krīto
_anyatareṇa
vā
yo
_apatya-artʰe
\parigr̥hyate
sa
krītaḥ
//
Verse: 27
klībaṃ
\tyaktvā
patitaṃ
vā
yā
_anyaṃ
patiṃ
\vindet
tasyāṃ
punarbʰvāṃ
yo
jātaḥ
sa
paunarbʰavaḥ
//
Verse: 28
mātā-pitr̥-vihīno
yaḥ
svayam
ātmānaṃ
\dadyāt
sa
svayaṃ-dattaḥ
//
Verse: 29
dvijāti-pravarāt
_śūdrāyāṃ
jāto
niṣādaḥ
//
Verse: 30
kāmāt
pāraśava
iti
putrāḥ
//
Verse: 31
Verse: 31-1
atʰa
_apy
\udāharanti
/
Verse: 31-2
Halfvers: ab
aurasaṃ
putrikā-putraṃ
kṣetrajaṃ
datta-kr̥trimau
/
Halfvers: cd
gūḍʰajaṃ
ca
_apaviddʰaṃ
ca
riktʰa-bʰājaḥ
\pracakṣate
//
Verse: 32
Halfvers: ab
kānīnaṃ
ca
sahoḍʰaṃ
ca
krītaṃ
paunarbʰavaṃ
tatʰā
/
Halfvers: cd
svayaṃ-dattaṃ
niṣādaṃ
ca
gotra-bʰājaḥ
\pracakṣate
//
Verse: 33
teṣāṃ
pratʰama
eva
_ity
\āha
_aupajaṅgʰaniḥ
//
Verse: 34
Verse: 34-1
Halfvers: ab
idānīm
aham
\īrṣyāmi
strīṇāṃ
janaka
no
purā
/
Halfvers: cd
yato
yamasya
sadane
janayituḥ
putram
abruvan
//
Verse: 34-2
Halfvers: ab
retodʰāḥ
putraṃ
nayati
paretya
yama-sādane
/
Halfvers: cd
tasmāt
sva-bʰāryāṃ
[
K
:
tasmād
bʰāryāṃ
]
\rakṣantu
[
K
:
rakṣanti
]
bibʰyataḥ
[
K
:
bibʰyantaḥ
]
para-retasaḥ
//
Verse: 35
Halfvers: ab
apramattā
rakṣata
[
K
:
rakṣatʰa
]
tantum
etaṃ
mā
vaḥ
kṣetre
parabījāni
\vāpsuḥ
[
K
:
vapsuḥ
] /
Halfvers: cd
janayituḥ
putro
\bʰavati
sāṃparāye
[
K
:
sāmṣarāye
]
mogʰaṃ
vettā
\kurute
tantum
etam
//
iti
//
Verse: 36
teṣām
aprāpta-vyavahārāṇām
aṃśān
sa-upacayān
suniguptān
\nidadʰyur
ā
vyavahāra-prāpaṇāt
//
Verse: 37
atīta-vyavahārān
grāsa-āccʰādanair
\bibʰr̥yuḥ
//
Verse: 38
andʰa-jaḍa-klība-vyasani-vyādʰita-ādīṃś
ca
//
Verse: 39
akarmiṇaḥ
//
Verse: 40
patita-taj-jāta-varjam
//
Verse: 41
na
patitaiḥ
saṃvyavahāro
\vidyate
//
Verse: 42
patitām
api
tu
mātaraṃ
\bibʰr̥yād
anabʰibʰāṣamāṇaḥ
//
Verse: 43
mātur
alaṃkāraṃ
duhitaraḥ
sāṃpradāyikaṃ
\labʰerann
anyad
vā
//
Verse: 44
na
striyāḥ
[
K
:
strī
]
svātantryaṃ
\vidyate
[
K
:
vidante
] //
Verse: 45
Verse: 45-1
atʰa
_apy
\udāharanti
/
Verse: 45-2
Halfvers: ab
pitā
\rakṣati
kaumāre
bʰartā
\rakṣati
yauvane
/
Halfvers: cd
putras
tu
stʰavirī-bʰāve
[
K
:
stʰāvire
bʰāve
]
na
strī
svātantryam
\arhati
//
iti
//
Verse: 46
nirindriyā
hy
adāyāś
ca
striyo
matā
iti
śrutiḥ
//
Verse: 47
bʰartr̥-hite
yatamānāḥ
svargaṃ
lokaṃ
\jayeran
//
Verse: 48
vyatikrame
kr̥ccʰraḥ
//
Verse: 49
śūdre
cāndrāyaṇaṃ
\caret
//
Verse: 50
vaiśya-ādiṣu
pratilomaṃ
kr̥ccʰra-atikr̥ccʰra-ādīṃś
\caret
//
Verse: 51
puṃsāṃ
brāhmaṇa-ādīnāṃ
saṃvatsaraṃ
brahmacaryam
//
Verse: 52
śūdraṃ
kaṭa-agninā
[
K
:
kaṭārinanā
]
\dahet
//
Verse: 53
atʰa
_apy
\udāharanti
//
Paragraph: 4
Verse: 1
Halfvers: ab
abrāhmaṇasya
śārīro
daṇḍaḥ
saṃgrahaṇe
\bʰavet
//
Verse: 2
Halfvers: ab
sarveṣām
eva
varṇānāṃ
dārā
rakṣyatamā
dʰanāt
//
Verse: 3
Halfvers: ab
na
tu
cāraṇa-dāreṣu
na
raṅga-avatare
[
K
:
raṅgāvatāre
]
vadʰaḥ
/
Halfvers: cd
\saṃsarjayanti
tā
hy
etān
niguptāṃś
ca
_\ālayanty
api
//
Verse: 4
Halfvers: ab
striyaḥ
pavitram
atulaṃ
na
_etā
\duṣyanti
karhicit
/
Halfvers: cd
māsi-māsi
rajo
hy
āsāṃ
duritāny
\apakarṣati
//
Verse: 5
Halfvers: ab
somaḥ
śaucaṃ
\dadau
[
K
:
dadat
]
tāsāṃ
gandʰarvaḥ
śikṣitāṃ
giram
/
Halfvers: cd
agniś
ca
sarvabʰakṣatvaṃ
[
K
:
sarvabʰakṣyatvaṃ
]
tasmān
niṣkalmaṣāḥ
striyaḥ
//
Verse: 6
Halfvers: ab
aprajāṃ
daśame
varṣe
strī-prajāṃ
dvādaśe
\tyajet
/
Halfvers: cd
mr̥ta-prajāṃ
pañcadaśe
sadyas
tv
apriya-vādinīm
//
Verse: 7
saṃvatsaraṃ
preta-patnī
madʰu-māṃsa-madya-lavaṇāni
\varjayed
adʰaḥ
\śayīta
//
Verse: 8
ṣaṇ-māsān
iti
maudgalyaḥ
//
Verse: 9
ata
ūrdʰvaṃ
gurubʰir
anumatā
devarāj
\janayet
putram
aputrā
//
Verse: 10
Verse: 10-1
atʰa
_apy
\udāharanti
/
Verse: 10-2
Halfvers: ab
vaśā
ca
_utpanna-putrā
ca
nīrajaskā
gata-prajā
/
Halfvers: cd
na
_akāmā
saṃniyojyā
\syāt
pʰalaṃ
yasyāṃ
na
\vidyate
//
iti
//
Verse: 11
mātula-pitr̥-svasā
bʰaginī
bʰāgineyī
snuṣā
mātulānī
sakʰi-vadʰūr
ity
agamyāḥ
//
Verse: 12
agamyānāṃ
gamane
kr̥ccʰra-atikr̥ccʰrau
cāndrāyaṇam
iti
prāyaścittiḥ
//
Verse: 13
etena
caṇḍālī-vyavāyo
vyākʰyātaḥ
//
Verse: 14
Verse: 14-1
atʰa
_apy
\udāharanti
/
Verse: 14-2
Halfvers: ab
caṇḍālīṃ
brāhmaṇo
\gatvā
\bʰuktvā
ca
\pratigr̥hya
ca
/
Halfvers: cd
ajñānāt
patito
vipro
jñānāt
tu
samatāṃ
\vrajet
//
Verse: 15
Halfvers: ab
pitur
guror
narendrasya
bʰāryāṃ
\gatvā
pramādataḥ
/
Halfvers: cd
gurutalpī
\bʰavet
tena
pūrva-uktas
tasya
niṣkrayaḥ
[
K
:
niścayaḥ
] //
iti
//
Verse: 16
adʰyāpana-yājana-pratigrahair
aśaktaḥ
kṣatra-dʰarmeṇa
\jīvet
pratyanantaratvāt
//
Verse: 17
na
_iti
gautamaḥ
/
atyugro
hi
kṣatra-dʰarmo
brāhmaṇasya
//
Verse: 18
Verse: 18-1
atʰa
_apy
\udāharanti
/
Verse: 18-2
Halfvers: ab
gava-artʰe
brāhmaṇa-artʰe
vā
varṇānāṃ
vā
_api
saṃkare
/
Halfvers: cd
\gr̥hṇīyātāṃ
vipra-viśau
śastraṃ
dʰarma-vyapekṣayā
//
Verse: 19
vaiśya-vr̥ttir
anuṣṭʰeyā
pratyanantaratvāt
//
Verse: 20
prāk
prātar-āśāt
karṣī
\syāt
//
Verse: 21
asyūta-nāsikābʰyāṃ
samuṣkābʰyām
atudann
ārayā
muhur-muhur
abʰyuccʰandayan
//
[B2
,2,4,20,21 =
B3
,2,3]
Verse: 22
bʰāryā-ādir
agniḥ
/
tasmin
karma-karaṇaṃ
prāg
agnyādʰeyāt
//
Verse: 23
agnyādʰeya-prabʰr̥ty
atʰa
_imāny
ajasrāṇi
\bʰavanti
yatʰā
_etad
agnyādʰeyam
agnihotraṃ
darśapūrṇamāsāv
āgrayaṇam
udagayana-dakṣiṇāyanayoḥ
paśuś
cāturmāsyāny
r̥tumukʰe
ṣaḍḍʰotā
vasante
jyotiṣtoma
ity
evaṃ
kṣema-prāpaṇam
//
Verse: 24
atʰa
_apy
\udāharanti
/
Halfvers: ab
na
divā-svapna-śīlena
na
ca
sarva-anna-bʰojinā
/
Halfvers: cd
kāmaṃ
śakyaṃ
nabʰo
gantum
ārūḍʰa-patitena
vā
//
Verse: 25
dainyaṃ
śāṭʰyaṃ
jaihmyaṃ
ca
\varjayet
//
Verse: 26
Verse: 26-1
atʰa
_apy
atra
_uśanasaś
ca
vr̥ṣaparvaṇaś
ca
duhitroḥ
saṃvāde
gātʰām
\udāharanti
/
Verse: 26-2
Halfvers: ab
stuvato
duhitā
tvaṃ
vai
yācataḥ
pratigr̥hṇataḥ
/
Halfvers: cd
atʰa
_ahaṃ
stūyamānasya
dadato
_apratigr̥hṇataḥ
/
Verse: 26-3
dadato
_apratigr̥hṇata
iti
//
This text is part of the
TITUS
edition of
Black Yajur-Veda: Baudhayana-Dharmasutra
.
Copyright
TITUS Project
, Frankfurt a/M, 22.4.2012. No parts of this document may be republished in any form without prior permission by the copyright holder.